Med risk för att vara ute på djupt vatten tycker jag att det finns en koppling mellan frihet och förhandling. Istället för att vädja till en högre makt, tex en stat, så löser man problem direkt människa-till-människa. Om folk hade det tankesättet mer, skulle det inte finnas lika stort stöd för ett system där "nån annan" löser ens problem.
Är du duktig på att förhandla kan du ta dig fram i världen mycket lättare. Du får större handlingsfrihet. Dessutom är det en väldigt bra förmåga i yrkeslivet. För en ledarposition är det rentav nödvändigt.
Det finns en bra, kort och enkel bok på området som heter Getting to YES! Den kan sammanfattas i punkterna:
- Förhandla inte över positioner (2k mer i lön! Nej max 1k! 1.5! Ok...)
- Var saklig och börja inte diskutera person.
- Fokusera på intressen, inte positioner. Vad är det andra partens grundläggande behov?
- Försök hitta lösningar som tillgodoser båda sidors grundläggande behov.
- Insistera på att använda objektiva kriterier.
- Tänk ut din BATNA innan. BATNA = Best Alternative To Negotiated Agreement.
- Svara inte på fula tricks. Ta upp dom i ljuset om du ser igenom dom och gå tillbaka till punkterna ovan.
Det som jag gillar med boken är att det bara är bra om den andra parten också läst den.
Som ett litet exempel kan vi ta en löneförhandling. Du vill tjäna mer pengar för dina aktieinvesteringar. Arbetsgivaren vill hålla nere lönerna för att bolaget ska få en högre värdering. Du har tänkt ut att ditt BATNA är att du söker jobb någon annanstans. Det ger dig en viss kraft i förhandlingen. Du frågar om det är ok att titta på lönestatistik.se för att hamna på en objektivt sett marknadsmässig lön. Sen snackar ni intressen och kommer till slut fram till att bådas intressen kan tas tillvara om du får jobba mer betald övertid. Du kan jobba in mer pengar, vilket var vad som var viktigast för dig, och din chef kan visa upp godtagbara lönelistor. Båda går därifrån nöjda.
